Vår älskade Tintin :’(
Igår kväll strax efter klockan 22 satt jag och min bror och drack kaffe hemma hos Kajsa. Vi hör en moped komma farandes över gården och tuta som om det brann men mopeden stannar utanför Kajsa och Achmed skriker; Är din Tintin hemma? Kajsa blir direkt panik slagen och Achmed säger att ngn måste följa med för katten har blivit påkörd utmed brinell och kan knappt andas. När jag kommer fram efter bara kanske en halvminut så andas han med väldiga tunga andetag. Jag slänger min jacka på backen och lyfter upp honom och virar in honom för att han ska hålla värmen men innerst inne se vi alla att han inte överlever länge till. Jag pussar honom på pannan samtidigt som jag mumlar ngt till honom. Springer tillbaka och säger att Kajsa måste komma, jag vet hur mycket katten betyder för henne och att hon skulle bli förstörd. Kajsa får skjuss av en och jag springer tillbaka. Sittandes vid Tintins sida hör jag han dra sitt sista andetag samtidigt som Kajsa kliver ur bilen och ser honom.
Tack Achmed, Kim, Madde och Pia för att ni alla ställde upp.
Achmed, det är inte alla som försöker sig på hjärt och lungräddning på en katt. Du är fantastisk! (:<3
DU som körde på honom har troligtvis inget samvete och ingen respekt i kroppen! Man stannar och ser till att katten slipper plågas! Jag hoppas du skäms! ):
Tintin, älskade vän.
Vem ska nu stryka sig mot våra ben?
Göra de konstiga ljuden du hade?
Springa fram och tillbaka till balkongdörren så man blir galen på dig?
Jag kan inte förklara i ord hur det känns. Alla var förstörda och ledsna. Tintin var speciell och ingen kan förklara hur det kändes att förlora honom. För Kajsa är detta en förlust som inte kommer kunna ersättas utav något eller någon.
Vila i frid underbara du <3